Att vara nummer två...

Idag har jag fått ett tråkigt, men väntat besked... Jag fick inte tjänsten på Bvc där jag vikarierar. Träffade i morse delar av ledningsguppen och de hade så mycket fint att säga om mig och jag tog åt mig av vartenda ord, men det tjänar ju ingenting till hur bra jag än är, jag har visst för lite erfarenhet. Det var bara där det brast... Nu valde de att anställa en Barnsjuksköterska med erfarenhet & kunskap både från barnsjukvård och barnhälsovård. De tyckte att de saknade den kompetensen eftersom vi nu arbetar tre Distriktssköterskor på Bvc. Jag var en klar tvåa till tjänsten och hade inte hon sökt hade jobbet varit mitt, grrrrr... Vilka tillfälligheter!?
Inte roligt att vara nummer två, men som de sa; av de arton som sökt blev bara fyra kallade till intervju och det är ändå inte dåligt att vara i topp av dem.Men det känns snöpligt! Och är en liten tröst...
Jag blev ledsen men känner mig nu mest tom! Jag som precis börjat hoppas på lite ordning & reda i mitt liv...
/Lisa